lyckost!
idag har jag kommit på vilken tur jag haft nu när jag blivit medryttare. dels för att hästen passar mig som handen i handsken, lite fart och egen personlighet samtidigt som man kan ta tillbaka och arbeta igenom, samt ägaren. det är så himla skönt och viktigt att man som ägare och medryttare kan kommunicera och få det är fungera runt omkring hästen. vi har lite samma tänk kring hästar och vi tvekar inte att fråga om det är något, verkligen hur skönt som helst och jag har verkligen haft tur att det funkat så bra.
och så just det här att jag har mina två dagar där jag tar hand om hästen som om han vore min egen, det är perfekt. sen så byter vi dagar ibland om det inte passar eller att jag tar några fler dagar då ägaren inte kan, det är också något som fungerar just för att vi ändå har en så pass bra kommunikation. istället för att jag skulle ha olika dagar varje vecka som jag skulle ha fått på en annan häst jag var och träffade i vintras, det blir liksom ingen ordning på det hela då.
sen kan jag också tycka att det är skönt att jag har honom som min egen de här två dagarna, att jag får vara i stallet och mocka och jag kan rida med andra människor eller om jag vill rida själv, det är liksom upp till mig. istället för att vara bunden och hela tiden rida med någon som säger åt mig vad jag ska göra och när jag ska göra det. jag får liksom hitta alla knapparna själv och verkligen lära känna hästen som individ. det är det jag har saknat och det är det jag älskar. att kunna göra allting i mitt tempo.
näe så jag är verkligen glad över hur allt har utspelat sig. jag har träffat två bra individer och jag hoppas att även jag gjort ett bra intryck. ja, annars skulle jag förmodligen inte få ha ansvaret över hästen heller i och för sig :}
fina, fina dumle! ♡
Kommentarer
Trackback
