onsdag 5 september.
det här har varit en enda skitdag. gick upp imorse och sjukanmälde mig från jobbet. fick skit för det, men struntade i det just då. tog mig till hc och satt där i två timmar och fick antibiotika eftersom jag varit sjuk så pass länge, och att det satt sig i lungorna. ringer till jobbet för att berätta att jag ska vara hemma imorgon också, får en total jävla utskällning om att jag egentligen inte är sjuk, att jag känner efter för mycket, hur kass jag är för att jag inte kan komma och jobba (då man tydligen ska jobba med feber).
så. nu ligger jag i sängen. så jäkla död så det är helt sjukt. tankarna far och flyger ifall jag ska våga sjukanmäla mig imorgon. känns ju roligt att vara rädd för att sjukanmäla sig.. och det är ju inte alls så att jag inte jobbat nästan två veckor MED feber redan heller. ångest att dö över.
ångest var det ja. pratade med mamma och grinade som en tok. pratade med robin och började koka inombords. jag hatar det här.