itssuchashame

jag har varit hemma på tok för många dagar nu. jag har tråkigt och tankarna surrar fortfarande omkring i huvudet på mig. att gå ut och gå gjorde saken bara bättre för stunden. egentligen inte ens det eftersom det gav mig ännu mer tid att tänka. jag skulle behöva komma ut och rida i skogen, ensam. det är precis sånna här dagar som jag önskar jag hade haft primadonnan kvar.

jag kan inte riktigt sätta fingret på tankarna. de är överallt, hela tiden. att jag kanske kan ha förstört saker för mig själv, ordentligt. jag har en ständig oro i kroppen som gör att jag inte riktigt kan koppla av och leva för stunden.

varför? jag har inte en aning.