itssuchashame

jag försöker få bukt på mina tankar som far fram och tillbaka mest hela tiden, men det blir inget bättre resultat. jag försöker le även när det är som svårast, och jag försöker bara vara även fast det verkligen inte går.

varför??
jag borde vara världens lyckligaste, jag har all anledning till att vara det. jag har välmående familj och vänner, och jag har världens bästa människa vid min sida om dagarna. men ändå är det nånting, nånting som tar fram klumpen i halsen och knipen i magen.

jag är inte mig själv just nu, och egentligen är det inget jag ber om ursäkt för heller, det bara är så.

jag ska försöka komma ut och röra på mig mer, ta en promenad om dagen bara för att släppa allting. kanske att det hjälper. förhoppningsvis.

jag ska ta mig ut en sväng nu innan mitt hjärta kommer hem, sen blir det dusch och mys innan läggdags.