dag nitton.
självklart finns det tonvis med saker man ångrar här i livet. det spelar ingen roll vad det kan handla om, alla känner ju ångest över nånting. det jag kan säga att jag ångrar mest, det är att jag är väldigt dålig på att ta vara på olika saker. jag låter allting bara passera, obrydd som jag är, och sen i efterhand ångrar jag att jag var som jag var. det är väl det största problemet jag har, som jag ångrar otroligt mycket. jag är för blind för att se det som betyder nånting, men sen när det är över, det är då det klarnar upp i huvudet för mig.
det är jobbigt att vara så. obrydd. men jag gör det utan att tänka på det. största anledningen är väl för att jag inte vill att folk ska komma nära, så det blir som ett mekaniskt skydd eller hur man ska förklara...
... jag har ju försökt ändra på det en lång tid nu, och det går, för en dag kanske, sen är jag precis lika igen. förlåt för det ni som ut av det.
sen om vi ska prata om en händelse jag ångrar, så måste jag säga 1 oktober 2010. det var ett stort misstag av mig. eller ja, jag tyckte väl inte det just då, men nu i efterhand. fyfan vilken jävla ångest jag har över det. vi skulle festa i alla fall. jag michelle och henna tyckte att vi låg efter så vi slängde i oss en liter vin på 40 minuter kanske? och lite öl på det. sen var kvällen förstörd. alltså, jag kan inte ens förklara ångesten. att jag vaknade upp med en stämpel från slick utan att ens ha ett jäkla minne av att jag var där. den känslan är hemsk. hade det varit möjligt att spola tillbaka tiden och göra om det skulle jag göra det. fyfan! usch! där kan vi prata om ångest.
det är jobbigt att vara så. obrydd. men jag gör det utan att tänka på det. största anledningen är väl för att jag inte vill att folk ska komma nära, så det blir som ett mekaniskt skydd eller hur man ska förklara...
... jag har ju försökt ändra på det en lång tid nu, och det går, för en dag kanske, sen är jag precis lika igen. förlåt för det ni som ut av det.
sen om vi ska prata om en händelse jag ångrar, så måste jag säga 1 oktober 2010. det var ett stort misstag av mig. eller ja, jag tyckte väl inte det just då, men nu i efterhand. fyfan vilken jävla ångest jag har över det. vi skulle festa i alla fall. jag michelle och henna tyckte att vi låg efter så vi slängde i oss en liter vin på 40 minuter kanske? och lite öl på det. sen var kvällen förstörd. alltså, jag kan inte ens förklara ångesten. att jag vaknade upp med en stämpel från slick utan att ens ha ett jäkla minne av att jag var där. den känslan är hemsk. hade det varit möjligt att spola tillbaka tiden och göra om det skulle jag göra det. fyfan! usch! där kan vi prata om ångest.
Kommentarer
Trackback